När jag var i USA för 20 år sedan blev jag imponerad av deras bussar. Jag menar, det är inte ett bussresande folk direkt. De var anpassade så att den som var rullstolsburen själv kunde ta sig in på bussen. Imponerande tyckte jag. Vilka som oftast var rullstolsburna - krigsveteraner.

Det är något jag saknar väldigt länge i Sverige, att de med rullstol ska kunna åka som vem som helst på bussen. Och trodde i min enfald att det var dags för det. Okej, bussen kan sänkas till marknivå. Det är bra.

De har lagt in en platta i mittendörren, så att man kan komma in med rullstol. Bra. Men, det innebär att chauffören måste kliva upp från sin plats, skruva upp några skruvar och sedan få in den. Hmm. Enkelt? Nej, bussen får stå och vänta och de som sitter på bussen snurrar stressat på sig. Alltså inte bra. Men saker kanske har blivit bättre sedan jag såg det.

Sedan så har de av någon extrem konstig anledning satt upp stolarna väldigt högt upp, vilket gör att äldre och handikappade har problem att sätta sig. Hmm det konceptet verkar inte logiskt. Att se till att bussen kan sänkas till trottoarnivå så man kan kliva på, men sedan är det en cirkusakt som krävs för att kunna sätta sig. Då bussen ofta startar innan föreställningen är över, så gäller det att alla är beredda att ta emot personen som försöker sätta sig. Inte bra.

Så jag undrar - vad tänkte de på när de designade bussarna?

© Kata Larsdotter