<u>Depression</u>
Depression är vanligt vid alla kroniska sjukdomar, men verkar finnas lite extra i MS. Så vad är hönan och vad är ägget?
När jag fick min diagnos för MS, så gick jag och läkaren igenom min medicinering. Berättade då att jag åt Cipramil (för depression). Något jag inte kopplat ihop med sjukdomen. Min läkare sa att det är väldigt vanligt att MS-patienter lider av depression. Innan de får diagnosen. Det kan vara ett resultat av de problem som MS skapar.
När man nämner depression på läkarspråk så går det under benämningen kognition. Ett ord som betyder "tänkande", fast det är lite vagt översatt och handlar om allt som har med tänkandet att göra. Inte bara deppande.
Hur vet du om du har depression?
Är det så att du inte är entusism för något, brist på aptit, för mycket aptit, sömnproblem, fylld av oro, nedstämdhet, ser inget ljus i tunneln och så vidare så är det väldigt sannolikt att du har depression.
Krishantering
Okej, du har fått en diagnos, oavsett vilken diagnos man får. Då drabbas man självklart av någon form av depp/chock när diagnosen hamnar i knäet på en. Konstigt vore det väl annars.
Först kommer chocken. Som om någon står med ett gevär och siktar på en och säger att "Du ska dö".
Sedan kommer reaktionen. Kanske du förbannar världen, livet, gråter en massa eller blir knäpptyst och kryper in i dig själv. Och tänker att det är ingen idé att göra något, för livet är ju slut.
Därefter börjar du bearbeta det hela. Så säga börjar acceptera, torkar tårarna och ser att det finns ett liv trots att någon stått och siktat på ett med gevär och sagt att livet är slut. Så du säger man banne mig, du kan säkert att skjuta mig, men jag kommer inte att dö för det.
Så inleds delen där man du lägger upp livet på nytt. Får mediciner, planerar för framtiden, stryker det som inte är så viktigt men verkade vara det tidigare.
Är det kört om du är deprimerad?
Nej, det är det verkligen inte. Vänd dig till din läkare, som ser till att du får träffa en kurator eller psykolog/psykiatiker. Och så finns det självklart medicin. Själv rekommenderar jag även att du är öppen till andra. Berättar hur du mår, och inte svara "Jag mår bra", när du i själva verket mår skit. Öppenhet hjälper en massa. Kan jag lova.
Det var lite om depression. Om det är hönan eller ägget som kommer först i depression vid MS, vet jag inte. Men när jag började med medicinen känner jag mindre behov av Cipramilen. Mår helt enkelt bättre. Så det finns hopp. Och det är säkert att många sjukdomar påverkar sinnestämningen innan vi och läkare ens fattar det hela. Något att tänka på. /Vanessa
Av: vanessa
Datum för publicering
- 2008-04-02
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
Jag får ofta höra att jag är så positiv. Och med tiden har jag förstått att jag lever efter en princip som kallas "Hemligheten". Som sägs varit just hemlig och förts vidare genom årtusenden från generation till generation.
Hörde då inte ett pip från mina släktingar :-).
Det ena är att släppa det jobbiga som hänt bakom sig. Bitterhet med mera. Att förlåta. Det görs inte ansikte mot ansikte. Men i själen. Oavsett det är en person, sjukdom, situation.
Sedan så finns det något som jag nu hört kallas för attraktionslagen. Och det är som det låter. Att man kan önska sig saker, men inte tvinga sig på det. Tänk er tanken när du var yngre och ville ha någon att älska. Så stod det nästan på pannan "Desperat tjej säker kille". Då gick det inte bra. Däremot när man släppte sin önskan och tänkte att kärleken kommer när den kommer. Då stod kärleken och knackade på dörren.
Sedan något jag lärt mig, som jag gjort tidigare. utan den bildliga fokuseringen tidigare. Visionstavla. En tavla där man sätter upp bilder som inspirerar, är själva målet. Så på mina senaste bilder kommer att bli en TV-tablå. Mitt mål just nu är att komma in på TV med arbetsträning. Vi får se hur det går :-). Nåja, lite ditt och datt. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
E inne i en nu… e därför jag inte e här så mycket just nu.. Det långvariga slitet, stressen å värken har tagit ut sin rätt, sitter på verandan å bara ser på allt som skall göras å tiden som rinner iväg å får nätt å jämt morgontoaletten gjord.. Paniken stiger å inget kan jag göra..
Wassago: Du kan ta emot en mycket varm och stor kram från oss!! Det går nog om du känner efter via skärmen? Skickar lite hjärtan till dig! 
-> Kastrera och id-märk <- \>^..^< CatCrazyLady
Men vännen, nu blir jag oroad för dig. Säger som Simson, vi har en massa kramar och värme att skicka till dig, och plåster till din utmattade själ. Usch. Bromsa, om det går. Om så bara för en endaste dag. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
Tack ni underbara vänner!! Värmer gott att veta att ni finns där ute!! Det går väl över här med, Idag skall elkabeln grävas ner på friden å e lovad ljus i stugan till på fredag!! Skall bli underbart när denna sommaren e över å allt som skall göras e klart..
Kram
Tänker på dig en massa. Och snart är det ljus, sedan kan du väl ta det lite lugnare? För även om en massa ska göras, så är det väl inte samma stress. Sköt om dig. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
Elen e framtagen men fy fan för hur ryggen å axlarna mår idag efter åtta tim på en minigrävare!! Vila får jag göra först i oktober -november.. Vi har inge annat val om det ska vara klar innan vintern! i morgon el på fredag ska elen bli påkopplat!
Skönt att elen är framme nu. Då får väl kroppen lida tyvärr, för att framtiden ska bli perfekt. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
![[aspie]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Depression hör ihop med en massa olika diagnoser, om jag förstått allt rätt.
Trodde ett tag att jag ev kunde ha MS, för mina symtom stämde till en del in på det. Fick diagnosen Fibromyalgi. Känner inte fullständigt igen mig där
Min dotter fick för ett halvår sen diagnosen Aspergers och ADHD, samt svår depression och ångest. Depressonen och ångesten kom ju av hennes andra diagnoser förstår jag idag. Det är mkt vanligt när man har de diagnoserna.
Eftersom min dotters diagnosers symtom är aspergers och ADHD och känner igen mig i symtomen(efter att ha läst om det) även stämmer in på mig och att det är 70-90% ärftligt så börjar man ju undra.
Efter att ha läst en massa om min dotters diagnoser så förstår jag att jag förmodligen gett henne detta i arv
Nu ska jag själv få göra en utredning.
Skulle det visa sig att jag får samma diagnos så skulle hela mitt livskaos börja bli begripligt, äntligen.
Dessa diagnoser får ofta följdsjukdomar som svår ångest och depression.
Kom att tänka på detta när jag läste i det första inlägget om Zipramil. Min dotter fick det i början när hon fick sin diagnos. Men sen när hon fick medicin mot sin ADHD har hela hennes (och min) llivssituation blivit klart bättre.
Har själv i några år ätit antidepressiva tabletter och det har inte gjort mig bättre, snarare sämre. Har på eget bevåg börjat trappa ner på dessa mediciner och börjar få tillbaka livsgnistan trots att jag blev arbetslös nyss.
Därför så tror jag att jag har blivit felmedicinerad. Har man Aspergers elller ADHD så krävs det en helt annan medicin mot depp och ångest, annars kan det bli riktigt ödesdigert tyvärr.
Nu fattar jag inte varför jag skrev detta, hade nog en annan tanke från början, men sen flöt det bara på
Det är bra att skriva av sig ibland. Och nyttigt. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
#11 Håller med dig. Därför skrev jag en bok om mitt liv. Fick den publicerad. Känns skönt. Men många vill ha en fortsättning. Så jag har börjat skriva igen.
Väl mött, Tatsja
Du tittar väl in på Fotboll iFokus?
Nu är jag så imponerad. Av att du skrivit en bok och fått den publicerad, det är inte det lättaste. Vad heter den, och var kan man köpa den? /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.