2. Autoimmun

<u>Leva med Psoriasis och Psoriasis Artrit</u>

2007-12-01 21:02 #0 av: Asa-N

Psoriasis kan sätta sig såväl på huden som i lederna, jag har både och! Men det går att få vardagen att funka ändå.

Psoriasis känner de flesta igen som röda fläckar på huden täckta av vita fjäll, som har en förmåga att lossna och landa i drivor överallt. Jag är väl ganska förskonad från detta med att ha det på utsidan, har det bara i hårbotten, i örongångarna samt en och annan fläck då och då i ansiktet. Jag har haft på hela kroppen men fick bort det med ljusbehandling.

Vad kan man då göra för att hålla fason på detta. Ja örongångarna är inte så mycket att göra åt, det finns droppar men de gör så attans ont att jag skippat dem. Hårbotten och ansiktet är lite lättare. Till hårbotten har jag en lösning, cortisonlösning, som jag gnuggar in. Den funkar ganska bra så jag slipper drivor med fjäll på axlarna. I ansiktet är det också cortison som gäller. Har en grupp1-steroidcreme till ansiktet. Ja jag vet att man inte ska ha det i ansiktet, men jag och min läkare kom fram till att det behöver jag bara smörja kanske 2-3 ggr medan jag med annan cortison, svagare, måste smörja ofta ofta. Så detta funkar för mig, men därmed inte sagt att det funkar för alla.

Det var den lätta biten med psoriasis, att ha det på utsidan. Men sedan kan man alltså få det i lederna, så kallad Psoriasis Artrit.

Det fick jag konstaterat för ca 20 år sedan efter femtioelvatusen olika prover som uteslöt andra reumatiska åkommor.

Värst drabbad är min vänstra sida och då de stora lederna axel och höft. Detta kommer i skov som så många andra autoimmuna sjukdomar och slår ofta till utan förvarning, rätt vad det är en morgon kan man vakna och knappt komma ur sängen.

Till detta finns hjälp genom anti-inflammatorisk medicin och när det blir för jäkligt, cortisonspruta i leden. Sprutan är inte rolig att få, dels gör den vansinnig ont då de sticker rakt i en väldigt ond led och dels gör det ont flera dagar efter men sedan planar det ut och man blir mer rörlig igen.

Men det finns alltså i dagsläget ingen bot mot psoriasis och sannolikt ingen inom överskådlig framtid heller utan det handlar om att på bästa sätt hålla det i schack.

 

Skrivet av: Asa_N

Datum för publicering

  • 2007-12-01
Anmäl
2007-12-01 21:47 #1 av: Alexej

usch då:(

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2007-12-01 22:47 #2 av: vanessa

Funderar på en sak, tänk om MS medicinen hjälper mot det. Jag tog Avonex en gång i veckan, och då försvann det lilla jag hade. De är ju båda autoimmuna sjukdomar. Men det vet väl läkarna bättre än lilla jag. /Vanessa

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Anmäl
2007-12-01 22:55 #3 av: Asa-N

Hmmm ska ta upp det med min läkare nästa gång jag träffar honom. Ska skriva upp Avonex, annars har jag snart nog glömt det!!!

Anmäl
2007-12-02 00:53 #4 av: vanessa

Skriv upp de, men det finns inget bevis så vitt jag vet. Men Avonex är en jobbig medicin som man oftast ger sig själv intramuskulärt en gång i veckan. Det vill säga injicerar sig själv. Men om det hjälper så är det värt det :-). /Vanessa

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Anmäl
2007-12-02 10:05 #5 av: Asa-N

Ja jag ska ställa frågan i alla fall nästa gång, kul o höra om han vet något om det, min reumatolog.

Anmäl
2008-01-12 21:58 #6 av: GitteL

Hej skuggfolk, jag har hittat kapsyler som har hjälpt tusentals människor med psoriasis. Det finns ett stort forum på Holländska men är inte lanserat i Sverige än.

Finns att köpa på nätet och det är naturlig hästmjölk som dom gjort om till pulver i kapsyler.

Kontakta mig vid intresse så får ni länken.

MVH, Gitte

Gitte - värd för personligutveckling

Hemsida: www.laserowcoach.se


Anmäl
2008-01-12 22:41 #7 av: Simson

Dessa cortisonsprutor! Jag tar dem i stortålederna. De gör fruktansvärt ont! Så reagerar jag på cortisonet genom att bli överaktiv och klättrar på väggarna. Inte så bra med tanke på att jag knappt kan nudda fötterna mot golvet efter sprutorna. ONT!! Efter några dagar är det prima liv i de små tossingarna.

Tur jag hittat en läkare som är underbar och som står ut med att jag hotar med stryk och som jag svär ve och förbannelse över var gång. Han bara skrattar nu. Vi pratar en stund så han ser att jag inte tuppar av. Får mig alltid att skratta och efteråt är jag så glad och upprymd av det enormt trevliga besöket. Längtar alltid dit trots sprutorna för läkaren är som balsam för min själ och mitt ego! =) Känner mig som världens vackraste och attraktivaste fruns!!!

Mitt ex har just psoriasis artrit...fast vi pratade mest om vår kvicksilverförgiftning.

GitteL: Kul och underbart om det kunde hjälpa någon här inne också!!!

Anmäl
2008-01-12 22:48 #8 av: Asa-N

#6 Tack för tipset men det funkar nog inte i lederna eller i hörselgångarna, är nog inte så bra att ha i hårbotten heller :o) Men hade jag haft det någon annan stans så hade jag kanske testat :o)

Anmäl
2008-01-13 02:36 #9 av: vanessa

#6 Tack för tipset, Gittan. Tror att man hittar en massa därute i naturen som hjälper.

Simson, prova då tre dagar med cortinson i dropp. Snacka om at man blir hyper. Började en av gångerna att putsa allt, och då menar jag allt. Till och med skruvhuvuden på sakerna. Efter det har jag visserligen varit "Duracell Vanessa", men inte fullt så hyper. /Vanessa

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Anmäl
2008-01-13 08:20 #10 av: Asa-N

Vanessa, nästa gång du blir "Duracell-Vanessa" så är du välkommen hit och "duracella" :o))

Nej skämt åsido men vad jobbigt samtidigt att bli så hyper...

Anmäl
2008-01-13 17:09 #11 av: Simson

Jo Vanessa jag kommer ihåg när jag läsa om det att jag tänkte att jag var glad över att få så lite cortison för det är en "energi" som inte går att arbeta bort. Hur mycket man putsar så gör man inte av med energin. Man fortsätter att vara hyper. Så tre dagar i dropp är jag glad över att slippa. Helt otroligt att du "överlever" med förståndet i behåll!! Jag klättrade på väggarna. Glad

Anmäl
2008-01-13 20:44 #12 av: vanessa

Med förståndet i behåll? Det vete sjutton. Men snarare så var det folket runt mig som led av mig.

Depressionen var jobbigare som jag drabbades av en gång. Då grät jag så mycket att till och med överläkaren på avdelningen satt och höll om mig. Och jag lovar, det var inte en sådan läkare. Det tog emot i hans själ, men samtidigt tyckte han väldigt synd om mig. Uppenbarligen. Men efter det så har jag inte blivit deprimerad av cortison. /Vanessa  

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Anmäl
2008-05-14 15:45 #14 av: Asa-N

Glömde bort att berätta att varje gång man får en förkylning eller annan infektion i kroppen så kommer värken i lederna som ett brev på posten. I alla fall hos mig.

Anmäl
2008-05-15 09:32 #16 av: Asa-N

Tack men jag vill slippa allt som har med så kallad alternativ-behandlingar i min tråd/artikel. Skrikandes 

Innan man gör reklam för något brukar man dessutom fråga om lov. Jag hoppas att sajtvärden tar bort inlägget här ovanför eller åtminstone flyttar det någon annan stans.

Anmäl
2008-05-15 10:30 #17 av: vanessa

Du har så rätt, Åsa. Man ber om lov innan. Tog bort inlägget. Däremot Lynxx, om du vill skriva en artikel om detta, utan att nämna direkta namn så kan du kontakta mig så får jag läsa. /Vanessa

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Anmäl
2008-05-15 10:41 #18 av: Asa-N

Tack Vanessa. Jag accepterar fullt ut att folk tror på alternativbehandlingar, men jag har inget till övers för det, av personliga skäl.

Anmäl
2008-05-15 22:04 #19 av: vanessa

Själv har jag också problem med det, men vet att många tror på det. Så ska det göras ska det då göras separat, seriöst och utan reklam. /Vanessa

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Anmäl
2008-05-15 23:42 #20 av: Ylva-Li

Måste bara berätta. Min far har psoroasis på kropp och i hårbotten. (Jag har mest i hårbottnen och inte så kraftigt trots allt.) När han fick bröstcancer för några år sedan så satte de ju in cellgifter på honom. Trot eller ej, men allt detta försvann. ;) Så trots illamåendet han hade så var han rätt lycklig att han kunde klia sig i skallen utan att bli helt vit på kroppen. Och han slapp smörja sig överallt, främst armbågar. När kuren var över så kom det sakta men säkert tillbaka. Tror hans läkare sa att i extrema fall så kunde man få lite cellgifter (långt ifrån lika mycket man får vid cancer) mot det, men jag vet inte om det är jag som missuppfattat. :)
(och min far är cancerfri sen ett år tillbaka)

//Ylva-Li 

 || Studio Li (foto) ||

Anmäl
2008-05-15 23:42 #21 av: Ylva-Li

edit: Kunde visst inte stava jag. :p

//Ylva-Li 

 || Studio Li (foto) ||

Anmäl
2008-05-15 23:50 #22 av: Asa-N

Ja där ser man. Det är inte helt ovanligt att mediciner som är för helt andra sjukdomar, kan kurera andra åkommor som de inte är avsedda för.

Kul att pappa din är cancerfri nu :o)

Anmäl
2008-05-16 00:57 #23 av: Ylva-Li

Ja han blev mer än paff. ;) Men sen hörde han att fler cancer-patienter hade "råkat" ut för samma. Så det var sköna månader trots allt.

//Ylva-Li 

 || Studio Li (foto) ||

Anmäl
2008-05-16 08:49 #24 av: Asa-N

Detta får mig att minnas en händelse i tonåren... jag hade rätt friskt med ungdomsfinnar i ansiktet och det här var ju före alla dessa cremer och concealers tid.

Nå hur som helst så fanns något som hette LdB Bronze, en vanlig LdB-creme som gav lite brun nyans på huden. Den började jag använda för att se lite solbränd ut och rätt vad det var så var alla finnarna borta!!! Så det blev att fortsätta med den under hela ungdomstiden :O)

Anmäl
2008-05-16 10:54 #25 av: lucifina

jag som har mest psoriasis atrit får methotrexate för ledvärken och det är ett cellgift. En kollega till mig som "bara" har eksem fick också Methotrexate men då mot sina eksem när inget annat hjälpte. 

Anmäl
2008-05-16 11:35 #26 av: vanessa

Återkommer i kväll och svarar på detta. Ska iväg nu. Suck. /Vanessa

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Anmäl
2008-05-17 00:42 #27 av: vanessa

Härligt att din pappa är cancerfri nu. Psoriasis är en "kusinsjukdom" till MS, reumatism med mera. Och cellgifter används ibland till de med MS, oftast den svårare varianten. Men det fungerar rätt bra vad jag förstått. Men som skrivet tidigare, lägre doser.

Efter att jag fick min diagnos på MS, fick jag psoriasis innan jag började med bromsmedicinen. Blev lite sur då, tänkte att nu för det väl ändå vara nog. Som om det inte räckte med MS och Morbius Crohns, sistnämda också en autoimmunsjukdom. När jag började med bromsmedicinen för MS, så försvann psoriasisen. Berättade det för läkaren och han sa att fler har märkt det och de ska kolla om liknande mediciner även ska kunna ges till andra autoimmuna sjukdomar.  Min medicin är redan godkänd för min Crohns, så det innebär väl att jag snart kan sänka min magmedicin. Så det är nog inte omöjligt att det snart är godkänt även för psoriasis. / Vanessa

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Anmäl
2008-05-17 19:45 #28 av: Ylva-Li

Vad härligt det ändock låter. Måste ha känts rätt skönt ändå, att bli av med några av de "mindre" sjukdommarna.

//Ylva-Li 

 || Studio Li (foto) ||

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.