Hypokonder:)
Ja, jag känner mig så. Fast jag skulle nog föredra ett bruten ben då hade jag en säker diagnos. Nu får jag bara nya diagnoser…
Har alltid varit väldigt aktiv och rörlig, älskade hård kroppsarbete och gjorde helst 10 saker på en gång. Jag är 48 år nu. Jag har vetat i minst 18-19 år att jag har chronisk hepatit C. Fast på den tiden fanns det inte c-varianten, det kallades non A/non B och det fanns inget att göra åt. Men jag var aldrig gul och mådde bra. Jag fick en son under tiden och tänkte inte mer på det. Men för 7 år sedan fick jag höra så mycket från Tyskland att man inte överleva hepatit C längre än 20 år men att det nu finns behandling mot det. En kompis till mig blev frisk, då gick jag också till läkaren här och började en interferonbehandling över 24 veckor med dagliga tabletter och en spruta i veckan. Medicinen slog ut min totalt. Jag blev så svag att jag ibland knappt kunde komma till toaletten. Och värk, krämpor på nätterna. Jag hade som tur en bra man som hjälpte mig mycket. Efter 20 veckor eller nåt ringde läkaren och sa att min blodbild inte blivit bättre och jag skulle avbruta behandlingen. Alla biverkningar jag hade, som blev lite bättre av en massa andra värktabletter skulle avta nu. Men det gjorde de aldrig. Det blev bättre men aldrig bra mer. Jag har ont i alla leder, varje dag, vaknar redan med det. Kan ta Tramadol, det hjälper lite.
Sedan dess har jag fått många nya diagnoser. Fibromyalgi, depressioner, en länge obehandlade borrelia, för några dagar psoriasis artrit. Säkert glömt nånting. För 2 år sedan gjorde jag en ny hepatitisbehandling med förbättrad interferon, jag märkte knappt någon skillnad. Trötthet värk och svaghet hade jag redan innan. Jag gjorde färdigt behandlingen i 24 veckor utan resultat, min hepatitis vill inte ge sig.
Nu har jag en massa diagnoser men får inte hjälp eller bot, bara värktabletter som jag inte vill ha. Och livet är inte särskild kul längre när allting är så ansträngande. Jämt trött oavsett hur lite eller mycket jag sover. Skulle så gärna göra en massa saker med är glad när jag klarar dammsugningen.
Min mor har betalat 35 000 kronor för olika fjärrhealare för mig. Våga inte kritisera, vem vet hur jag skulle mår annars ;)
Fast jag hade hellre haft pengarna för att betala räkningar.
Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus
Oj, vad hemskt. Blir lite mållös. Snacka om en massa olika saker du drabbats av och eventuellt drabbats av. Varav Fibro inte har bot. Oj, ursäkta mitt tjat. Oj. Men måste läsa igenom det hela några gånger så att jag kan smälta det hela. Oj. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
Fyy 17 vad jobbigt du har det!
Så där, jag är bara rädd för hur det kommer bli i framtiden. Jag vill inte vara beroende av någon. Nu bor jag på landet i ett gammal hus och trivs totalt. Men hur är det om några år? Det är det som jag tycker är jobbigt. Om 3 år eller nåt då flyttar min son och sedan får jag klara mig själv.:(
Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus
Oj det var en hel del det, fy så jobbigt. Men psoriasis artriten går att få hjälp med när det kommer skov, men du behöver ha en bra reumatolog.
Drick en glögg och relaxa lite fint som f*n…
Alexis, min fd var en tvättäkta hypokondriker. det var nog jobbigast för honom. Hur många nätter vi tillbringade på många olika sjukhus akutmottagningar kommer jag inte ihåg. JAg led med honom. en dag, så var måttet rågat, vi fick tag i en äkta hjärnskrynklare, dvs en psykiatriker. Han lyssnade och skickade X:et till ett ordentligt labbprov. HAns Hb var hela tidn bra, men ingen hade kollat vad det riktiga järnvärdet var, dvs det som sas ligger i banken… Superlågt… Så det blev Bvitaminsprutor och järnsprutor för att fylla upp depåerna och sakta, sakta så blev han bättre och kände inte av vare sig hjärtinfarkter eller hjärnblödningar mer. Säger inte, att det är så för dig, men det kan vara ett litet ljus i tunneln, i alla fall att tänka på….
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Har jag redan bakom mig:)
När jag fick diagnosen fibromyalgi kom de på för låg b-vitaminvärde. Men jag märkte ingen skillnad:(
Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus
Stackars dig. Så mycket du har gått igenom. Det verkar som din Hepatit har dragit igång en massa besvär för dig.
Hoppas du finner någon lösning så att du slipper äta massa värktabletter.
/Maria
Nej, jag tycker inte synd om mig. Alla problem har sin uppgift i livet och utan det hade jag inte hamnat på den här sidan:)
Nej, det enda som skrämmer mig som sagt är framtiden. Vill aldrig hamnar på ett vårdhem, har sett för mycket av det. Och dessa gamla, sjuka, senila, hjälplösa människor har varit unga en gång. Kraftfulla, med tron på framtiden.
Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus
Det är verkligen sant, skräcken att hamna på hem och bli bortglömd. Sedan jag jobbade på hemtjänsten så har ett av mina mål varit att ta hand om min mamma så att hon aldrig hamnar i den röran. Så jag förstår din rädsla. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
Oj,här ses vi igen (Alexej och Vanessa) det var trevligt även om ämnet inte är det.
När jag läste här så tänkte jag att eftersom det började efter din första behandling så har det säkert med den att göra,alltså att medicinen kan ha gjort skada.Det händer ju ibland tyvärr att biverkningarna är värre än själva sjukdomen.I det här fallet skulle jag ifrågasätta den behandling du fick (anmäla till HSN och till Läkemedelsverket om bestående biverkningar).
Har du provat annan alternativmedicin som zonterapi?Inte enbart fjärrhealing hoppas jag?Har b-vitaminvärdet följts upp?
Hej Anette. Du har rätt, det borde vara mycket som jag skulle göra. Det är bara det att jag är trött. Jag bryr mig knappt längre. Allt som tar kraft eller kräver initiativ gör jag helst i morgon.
Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus
#12 Du måste nog komma igång och göra något, annars är risken stor att du hamnar i en ond cirkel.
Jag har två ordspråk sittandes på kylskåpet här hemma sedan många år:
Det är alltid för tidigt att ge upp!
Tappa inte sugen, världen är redan full av tappade sugar
#12 Du får bestämma dig för EN sak att göra och NÄR du ska börja/när det ska vara gjort.När den är klar kan du fortsätta med något annat.Det viktiga är att försöka må så bra som möjligt utifrån den situation man har.
PS:Jag har också blivit mycket slöare än förr,tycker jag saknar energi och nyss läste jag att det kan bli så under klimakteriet.Aha,det hade jag inte ens tänkt på fast jag passerat menopausen redan.Bra att veta,då kan jag prova nåt naturmedel och se om jag piggnar till.Ginseng har jag provat men fick svårt med sömnen (svårt med kaffe också nuförtiden),tror iaf att jag provar en gång till.DS.
#14 Har provat ginsengpreparat i omgångar men inte tyckt att det verkat. Däremot så fungerade Rosenrot jättebra för mig. Det är säkert olika från person till person men värt att pröva tycker jag…
/Maria
#12 Startade en tipstråd för tappad lust. Titta in och så får vi se om fler har bra tips. Är oroad för dig. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
Starta ny diskussion