Sjukhuset i natt
Jag har varit med pappa på sjukhuset i natt. Vid 8 tiden på kvällen ringde telefonen här hemma. det var min styvmor som berättade att min pappa var jättedålig och hade varit det ända sedan klockan tre. Men han vägrade sin vana troget att åka till sjukhuset. Nu hade han gått och lagt sig och var övertygad om att han skulle må bättre dagen efter.
Så då inte min styvmor eller mina systrar med respektive lyckades få honom att åka så ringde de mig. För dessto fler vi är som kan prata med honom dessto bättre.
Hojtade till åt min kompis som bor tillfälligt här hemma och frågade om hon ville köra mig till pappa. Och det gjorde hon. Väl där blir jag lite snabbt uppdaterad om hur dagen varit för pappa och hur de försökt få honom att åka in till sjukhuset. Men som sagt var ingen respons från det hållet.
Gick in till pappa och frågade hur det var. Bara bra säger han. Jaja, men vad bra, då kan du kliva upp och ta en fika med mig nu då jag är här. Nej han kunde inte det, han hade redan nyss fikat sa han (stämmer inte dock).
Men jag proppsade på detta och då kröp det fram att han behövde ligga ner och vila för han mådde inte bra.
Så satt jag i sängen och pratade med honom och försökte få honom att förstå varför han måste åka in.
Men han skulle bara inte in. Han tänkte inte vänta 5 timmar i Tierp för att bli skickad till Uppsala och vänta ytterligare 7 timmar på en läkare. Så han skulle inte in. det går över.
Till slut konstaterade jag att om han brydde sig det minsta om oss andra som var där hemma och hade försökt övertala honom att åka in så åkte han. Men nejdå han skulle inte in. Och inte ens då jag sa att han kan dö annars brydde han sig. Bara skönt sa han. Så jag gjorde något som kanske är helt galet. Jag sa åt honom att men okej. Om du vill ligga här och självdö utan att få vård. Då kan jag hämta Sanna ( min minsting och morfars ögonsten) så får du berätta för Sanna att du inte tycker om oss och därför skiter i att vi vill ha honom kvar.
Så ja dåligt gjort. Jag vet. Men han reste sig och vi fick hjälpa honom på med kläderna för han kunde inte ens klä sig själv.
Han gormade en massa åt min styvmpr så jag skickade ut henne och syrran att förbereda bilen och sedan hjälpte jag pappa med astmasprayen, fick upp honom ur sängen och vi tog oss ut i bilen med mycket problem. men det gick.
Väl i Tierp så kom vi in direkt till ett undersökningsrum. Nu var klockan nio på kvällen och när klockan var stax före tio satt vi och väntade på sjuktaxi till Uppsala.
De andra åkte hem med bilen men jag följde med pappa till Uppsala i sjuktaxin.
Vi kom fram till Uppsala klockan elva på kvällen. Och fick en nummerlapp av en i väntrummet som redan hade fått in sin anhörig. Så helt plötsligt stod vi med nummer 3 medans tavlan glatt visade på 2.
Ingen lång väntan där inte. Väl inne i kren frågade de min pappa hur han mådde. Och ja vad svarar han: Bara bra.
*suck* så får jag då berätta för de som sitter där att nej, pappa mår inte bra. Han är bara dum just nu för att han inte vill vara här. Så jag ställer andra frågor till pappa och på så sätt får de klart för sig att han har fått en fruktansvärd värk i höger sida av huvudet vid tre. Han tappade ner både ögonlock och kind och allt i ett par timmar, men just det börjar bli bättre nu. Men han kan inte gå utan att använda två käppar vilket han inte behöver annars. Så armen och benet på vänster sida är illa. Och han har fortfarande ont i tinngen på höger sida.
Han får gå ut och vänta i väntrummet för att bli uppropad.
kvart över elva blir han inropad till ett undersökningsrum.
Halv tolv har sköterskan tagit prover och ekg och kollat sockret på honom.
Nu börjar väntan på läkaren. Och min kära pappa blir mer och mer irriterad och konstaterar att han ska inte ligga där och vänta utan han ska åka hem han.
Hela kvällen har jag bråkat med min pappa om att han ska stanna kvar och varför.
Var ut vid tjugo över ett och frågade hur lång tid det skulle ta innan läkaren kom. Ja det är några timmars väntan kvar fick jag höra. Men i vid sex tiden bör de kunna komma till er. Just medicin läkarna har mer än fullt nu och jobbar på allt de kan.
Detta var inget jag ville berätta för min pappa. Så jag gick n i sjukrummet och han frågade vad de sa. Jag sa att de hade jättemåga patienter men att de skyndade sig så gott de kunde. Utelämnade biten med tiden vi hade kvar.
Bestämde mig för att inte godta den väntan. Gick ut ringde efter min kompis som genast kastade sig in i bilen och körde ner till Uppsala för att hämta hem mig.
Sedan in igen.
Pappa blev sämre i benet och tappade mer och mer känsel. Gick ut och påpekade detta och fick ingen respons. Så jag högg en medicin läkare förklarade läget och han kollade upp pappas papper och sade åt mig att han skulle komma strax.
Fem minuter senare kom läkaren in i rummet. Så pappa fick en ordentlig undersökning. Och det bestämdes att han skulle läggas in och få en röntgen av hjärnan snarast.
Så vid tre tiden så sade jag hejdå till pappa och de drog upp honom till röntgen och jag åkte hem.
Antagligen har min pappa fått ännu en stroke. Och jag hoppas det går bra bara.
Ledsen om jag skriver en massa, men jag behöver skriva av mig lite.
Kram på er alla
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Ojojoj stackare, både pappa din och ni anhöriga, men bra att du stod på dig där Åsa och tjatade på. Hoppas han piggar på sig fort nu så han får komma hem till jul.
Å så tråkigt Åsa!
Dessa tjuriga gamlingar! Men å andra sidan kan man ju delvis förstå deras reaktion. Inte roligt att bli gammal o/e skröplig.
Hoppas han kryar på sig.
Hoppas att han kryar på sig. Och jag förstår honom för det är likadandt jämt när man kommer till sjukvården och i detta fall när det var uppenbart att det var eb Stroke skulle behandling satts in omedelbart så att skadorna inte blir för stora Det visar bara allt för mycket på att de unte tar näniskor på allvar när man kommer in på akuten.
Sköt om er och ha det bra
Han mår ännu sämre idag. Det gör att det känns ännu bättre att jag faktiskt fick in honom igår.
Tack för era snälla ord och för att ni orkade läsa igenom texten i #0. Den blev lite längre än vad jag tänkt.
Mvh Åsa
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Han borde ha tagits om hand på en gång ni kom in. Just stroke och infarkt är ju viktigt att behandling sätts in omgående för att minska framtida men.
Åsa glöm inte att ta hand om dig själv också mitt i alltihopa
Usch va jobbgt! Tänker på er och hoppas att din pappa snart ska må bättre! Det är bara att skriva på…för det är ju skönt att få skriva av sig…vi läser.
Ta hand om dig! Styrkekramar från Marie
Oj, vad stark och duktig du är. Som klarar att stå upp mot din pappa. För du räddade honom. Synd bara att de inte förstod på en gång att han hade stroke, jisses, det var det första man förstod av det du skrev. Jag vet att de har mycket att göra, men stroke tillhör de riktigt brådskande sakerna i kategori med andra dödliga orsaker.
Beundrar dig som stod på dig och fick iväg honom. Och då är alla knep tillåtna.
Glöm inte att ta hand om dig själv också. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
jag säger det samma åsa, ta hand om dig.
Vad ilsk man blir, när man som vanlig lekman inser lätt, att det måste vara en stroke också reagerar dom inte tillräckligt alert på akuten, fy vad trött man blir på samma gamla tuggummi.
Starkt, ÅsaF!
Hoppas din pappa mår bättre och får den vård han behöver nu!
Sköt om dig!
Ja, ta nu hand om dig själv och dina små stödkissar!"
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Pappa ringde mig idag. Han blir kvar några dagar till sa han. Och han konstaterade att man måste skynda långsamt. Oroligt att höra honom säga det, då är han jäkligt dålig med andra ord.
Dock sluddrade han inte längre lika mycket i talet, så det är ett framsteg. Ena benet är fortfarande helt obrukbart, men han tränar att gå.
Och han kallade mig lilla gumman. Har han inte gjort på många år, så han är nog inte arg på mig längre för att jag tvingade in honom. ;-)
Annars ska jag försöka göra som ni säger, ta det lite lugnare. Bara jag har hunnit med alla måsten först. :-)
Gunilla, hittekattisarna och de andra djuren går alltid före allt annat. Mina barn utan päls och mina barn med päls, de är de jag lägger min energi mest på.
Men nu ska jag stressa upp och gravera fyra julklappar som ska lämnas iväg i morgon. ;-)
Kram på er
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Skönt att han verkar tacksam trots allt, och kanske förstår att du är älskar honom, och vill behålla honom ett tag till. Inte tvärtom som han kanske kände när han skickades till sjukhuset. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
I morgon kommer pappa hem från sjukhuset i alla fall. Han är långt ifrån frisk, men han ska få extra rehablilitering nu i alla fall så hoppas vi han får igång vänster ben igen. Och att även vänster armen blir bättre igen.
Så nu är det bara att hålla tummarna här hemma.
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Jag håller också tummarna, hoppas han blir snart bättre och lite mer försiktigt i framtiden.
Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus
Vi håller tummarna här inne också. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
Vad bra, då får ni fira jul tillsammans, hoppas jag! (?)
Håller tummar och tassar!
Ja det ser ut som om jag får åka till pappa på annandag jul med familjen och äta. Och det känns bra.
Hade tänkt åka till honom en sväng idag, men jag hade en förrymd tonåring så jag fastnade i telefon och efterlyste henne hos jordens alla människor tror jag. Sedan var jag runt och sökte henne. Så det blev inte tid att åka till pappa i dag. Men jag ska åka i morgon i alla fall.
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
#17 hittade du din tonåring? Hoppas det, de har ibland mindre hjärna än en fluga eller också är det bara det att de inte använder sina resurser :o/
Men…jag är helt säker på att jag skrev ett inlägg den 18:e eller 19:e!!! Glömde kanske trycka enter…suck!
Tänker på dig! Det måste vara skönt för din pappa att få komma hem. Förstår att du blev glad när han kallade dig lilla gumman, jag tror han är mkt tacksam att du körde iväg honom till sjukhuset! Hoppas han mår bättre snart!
#18: Jadå jag hittade min tonåring den gången. Men ack den tösen blir min död. Även denna torsdag försvann hon. Och nu var det så klarlagt hon själv som berättade att hon kanske skulle missa bussen brorsan åkte med då elevrådet skulle städa efter julavslutningen men hon skulle försöka hinna med samma buss, men absolut skulle hon hinna med bussen 15.15 så då skulle hon varit hemma 15.45. När klockan var tio på kvällen och vi letat som jon efter henne ringt runt till alla och några fler. Då gav jag upp och ringde polisen. Så ikväll har jag haft besök av farbror blå. Och faktiskt fick ci fatt i henne klockan elva. Och poliserna fick ur henne att hon stod strandad inne i Gävle. Så vi åkte och hämtade henne.
Just nu är det lite för mycket. Dottern som knäcker, oron över pappa och så ryggvärken, som krydda lägger vi till oron för grabbarnas skolgång, oron för ekonomin och så oron för hittemissarna här hemma, speciellt en av dem.
Jaja, det som inte dödar det härdar säges det. Men om man är tillräckligt härdad då och inte kan härda mer? Dör man då?
Vore inte helt fel att få gå och lägga sig just nu och kunna somna. Tänk att få sova. Natten till idag (torsdag) sov jag en timma. Och natten till i morgon (fredag) har jag ännu inte koll på har inte somnat än i alla fall. Men tänk att få somna och sova gott utan värk och sedan bara inte vakna mer. Det låter faktiskt riktigt skönt.
Ursäkta mitt svamlande, men jag är verkligen helt snurrig i huvudet känner jag.
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Men vännen, vad jobbigt du har. Tänk om de kunde förstå vad du genomgår. Vill så gärna skriva något klokt och vist, men jag är för trött för att vara smart. Din dotter borde få, ja, jag vet inte vad. Men hon drar ner dig så djupt att det känns hemskt här på avstånd. Kan hon inte förstå att du vill åka till din pappa? Hur viktigt det är för dig? Näh, ska inte skriva mer är för seg i skallen. Kan inte ansvara för min egen text just nu.
Många kramar till dig, Åsa. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
Men snälla Åsa så jobbig situation :o(
Men som jag sagt förut så skulle det inte göra något om tonåringarna använde sin hjärna någon gång mellan varven, jag tror de tänker med den del av kroppen som de sitter på!!! åtminstone nöter de inte på hjärnan överdrivet. De tror de kan allt och vet allt bäst, utan att ens fundera på att vi föräldrar faktiskt, hur otroligt det än kan låta, har varit tonåringar själva och kan alla knepen!!!
Men en lämplig bestraffning får du nog fundera på för henne, det är hon väl värd!! Jag har en liten lista i huvudet som skulle vara lämplig, men inte alla delar lämpar sig i tryck!!
Inte var det något svammel du skrev, åtminstone jag begrep varendaste ord, och det var en bedrift att du fick ihop ditt inlägg över huvud taget med allt du har kring dig nu. Önskar bara jag kunde göra något för att göra det lite lättare för dig, men kan bara skicka varma tankar och massor av kramar.
Ännu en dag har fått. Vad tror ni min kära dotter gör? Jo hon rymmer igen. Sticker när jag är och handlar julmat. Hon visste ju att hon har husarrest eftersom hon inte skött sig. Men drog ändå. Dock var för en gångs skull hennes pappa alert och märkte det. Så han åkte efter bussen. Men istället för att plocka henne av bussen åkta han och väntade på henne i Skutskär. Där kliver hon av, jätteglad, hon hade ju lyckats. Och kompisen stod och väntade. Då kommer pappa lite hurtigt fram och säger:
-Jaha, töser, tänkte ni rymma? Är inte det lite dumt att dra in polisen igen så här nära jul?
Sedan fortsatte han med att total förnedra dottern genom att behandla henne som liten och till slut bar han henne till bilen och åkte hem. Och ja, hon har varit lite spakare efter det, och det har gått att prata med henne, Men att det skulle bli bättre i morgon tror jag inte på.
Tack för era ord, de värmer i allt det jobbiga.
Kram på er
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
#23 kanske var detta det bästa, att hon vart "förnedrad" även om det är trist, själv hade jag nog bara pekat på bilen och sagt "Sätt dig där".
Men om man ska se positivt på det så kanske även kompisen fick sig en tankeställare för hon var säkert "delaktig" i rymningen. Hon hade säkert peppat dottern din att rymma.
Tänker på dig och skickar en stor bamse-kram.
Jag tror att det din gubbe gjorde var rätt att behandla henne som det lilla barn hon är och att han gjorde det inför hennes kompis .Det är bara att hoppas att hon kommer till insikt så småning . Lycka till i fortsä'ttningen med henne.Jag hoppas också att din farsgubbe kryar på sug ordentligt.
Det var kanon gjort av din man/sambo. Förnedring brukar ta hårt. Så hon vet nu inte om han eller du kommer att dyka upp plötsligt när hon är med polarna. Det är nig ett bra knep som han kommit på. Pejla vilka vänner hon har, ordna deras telefonnummer genom föräldrarna. Sedan när hon rymmer så kan ni ringa dem och berätta att ni kommer skicka polisen ifall hon inte snarast pratar med er och kommer hem. Eller liknande. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
Starta ny diskussion