
Rehabilitering mot stress
Många av oss lider av stress. Och stress kan vara positivt också. Men den negativa stressen är allt annat än bra.
På Rehabstation, finns det numera stressrehabilitering. Det finns olika målgrupper, utbrändhet och annan stressrelaterad ohälsa. Individer och arbetsgrupper som ligger i farozonen. Organisationer med mera.
Så här börjar det hela
Utifrån din eller gruppens situation och behov så diskuteras lämpliga åtgärder ur alla synvinklar. Sedan, längre fram går man in på arbetslivsinriktad rehab, individuell coaching och behandling, hälsofrämjande och stressförebyggande åtgärder.
I gruppen som hjälper dig ingår allt från läkarre, sjukgymnaster, arbetsterapeut, kurator, psykolog, rehabinstruktör, pedagogiskt trädgårdsmästare och administratör.
Om det låter intressant kan du alltid kontakta
08-555 44 000 eller gå in på rehabstations hemsida. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
Ja det behövs nog stressrehabilitering. Det blir ju mer och mer stress i samhället. Ingen har tid att stanna upp en stund

Stanna upp? Vad är det för något?
Tyvärr så är det så sant, man springer runt som i ett ekorrhjul utan mål. Deras hälsoträdgård är jag intresserad av. Jag som älskar växter. Min balkong blir en hälsåträdgård för mig på sommaren. Men nu är det vintern som kommer tassande och balkongen ska sova. Det är inte lika kul. Men å andra sidan slipper jag springa fram och tillbaka med vattenkannan :-). /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
Oj vad jag känner igen mig. Springer igenom allt, det blir ju även en smörgås på stående fot varje morgon. Samt fasar för detta med julen, hela centum är en stress faktor. Alla blir så arga och sura. Då blir det som man vill fly från allt.
♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

Julen som stresscentrum. Väldigt klokt sagt. Kanske man skulle göra en skala på det hela, som med jordbävningar, tornados och liknande. Stress skala 1-5 kanske. Får väl uppmana vetenskapsmän att sätta det hela på pränt. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Har länge varit sjukskriven för utbrändhet pga sönderstressad o PTSD. Har länge försökt få komma in på stressrehab. Efter några års övertalande av min läkare fick jag komma till en stressklinik. Där blev jag så bekräftad i alla symptom och reaktioner och fick hjälp till massor. Äntligen skulle mitt liv vända. Hade fått 10 ggr av min läkare. Stresskliniken skrev utlåtande och råd till läkaren om mig och min situation. Min läkare kommenterade att stress inte finns…
Kan jag säga att jag slutade hos min läkare. Kan jag säga att jag känner mig lurad på alla år hos henne. Jag har hela tiden vetat att jag kunnat bli bättre med stresshanteringshjälp hos stresskliniken. Nu är jag pensionerad.
Tänk om jag kunnat få komma hit istället…
-> Kastrera och id-märk <- \>^..^< CatCrazyLady

Oj, det förstår jag. Att du inte ville ha den läkaren längre. Vissa med ordet "Dr" framför sitt namn är inte vatten värda, för de ser inte personen utan ett objekt. Om ens det.
Så det hjälpte med stresskliniken? Härligt att höra. Tror nästan att jag själv får söka mig dit. Var tidigare utbränd, det tog många, många år innan jag kom förbi det. Då kombinerat med en massa piller och terapi. Nu tror jag faktiskt att jag är på väg tillbaka till den stresssituationen igen, fast denna gång är det mer det inre som spökar för mig. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Mitt ex sa alltid åt mig att det enda negativa stress jag hade var just mötena med denna läkare…han hade ju rätt men vad gör man när man är i behov av sjukintyg etc…
Stresskliniken var en pärla…där hade jag velat botanisera mer! Gör SÅ gott i själen att prata med likasinnade!!
-> Kastrera och id-märk <- \>^..^< CatCrazyLady

Negativ stress för den läkaren. Nu får du mig att le igen, du är bra på det :-). /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
Jag har oxå fått diagnosen grav utmattningsdepression för ca 3 år sedan. Blev av företagsläkaren remiterad till KS stressklinik där jag testades och rehabiliterades på olika sätt i 18 månader - och har så sakta börjat återvända till livet. Som en annan människa i princip. Tack o lov kommer jag aldrig mer att bli densamma.
Lärde mig bl a att det första symptomen på att skyhöga kortisolhalter pumpas runt i blodomloppet, är sömnstörningar.
Mina sömntester visade t ex att jag hade upp till 270 uppvaknanden under en natt vilket är förödande för kropp och själ.
Man blir till slut så trött att överåklagarämbetet i hypofysen stänger av hjärnkontorets förnuftscentra varför det blir fritt spelrum för reptilhjärnan att ta över hanteringen. Kroppen försätts i full krigsberedskap. Blodomloppet i musklerna ökar, blodtryck och puls stiger, immunförsvaret försätts i högsta beredskap och börjar attackera det egna systemet med överkänslighetsreaktion som påföljd…. osv osv. Det blir en nedåtgående spiral av händelser som leder till kaos och kollaps till slut.
Numera, efter många långa övningar, har jag fått och lärt mig alla nödvändiga verktyg för stresshantering och avslappning.
Det svåraste för mig är att om och om igen lära mig göra en sak i taget. Efter att i ett helt liv ha tränat mig att kunna hålla 17 bollar i luften samtidigt så får jag idag träna mig att hålla en enda boll i taget i handen. Kollar jag t ex på en film på TV så får jag bemöda mig att inte läsa tidningen, sortera in i pärmar och/eller borsta missen samtidigt.
/Pelusa

Oj, det visste jag verkligen inte om dig, Pelusa. Jag är också en 17 bollar i luften person, och nu när jag läste det du skrev så insåg jag hur fel jag lever just nu. För stress är för mycket för mig, det bryter ner mig långsamt bit för bit. Och så skrev du det om tv:n och de. Tittar runt mig och ser att TV:n är på, sitter och skriver på datorn, hör tvättmaskinen, lyssnar på polisradion, och tänker på att jag måste dammsuga. Jisses, inte konstigt att jag inte gör något klart utan snurrar runt utan någon koll.
Tack för den påminnelsen Pelusa, ska stänga av något nu. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
Just aktiv närvaro och närvaroträning upptog bortåt 70-80% av övningarna på stresskliniken. Att inte tänka på allt mellan himmel och jord samtidigt, utan vara närvarande i den verklighet du lever i här och nu.
"Var är du, Eva….knacka i bordet om du är här"… det var och är fortfarande min morgonbön.
Finns mycket att läsa om medveten närvaro. Finns t ex en hemsida som heter Mindfulness som är en bra orientering om vad det handlar om!
Yes, vanessa, stäng av rubbet, det är mitt förslag… och bestäm sedan en sak som du prioriterar just nu framför alla andra.
/Pelusa

Tack, jag gjorde det efter att jag läst ditt inlägg. Stängde av allt några timmar. Nu har jag nöjt mig med vtå saker samtidigt, alltså TV och dator. För jag behöver ljudet från TV:n som sällskap. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Det är supersvårt att lära sig! Tom att gå långsamt och inte springa INNE mellan "uppgifterna" är svårt. Suck!
Jag försökte i flera år komma till KS stressklinik. Förstår nu varför jag inte kom dit när läkaren inte tror att stress finns! Fast hon sa också att det inte gick att komma dit på remiss…
-> Kastrera och id-märk <- \>^..^< CatCrazyLady
Jag slussades in på KS via företagshälsovården och Alecta…. tror jag. Det var iaf dom som i stort betalade kalaset.
Kan bara nu i efterhand konstatera att bättre och mer komplett rehabilitering är kanske svårt att hitta öht. Det är inte lättsamt och det tar otroligt lång tid att ta in allt - men är värt all möda i världen. Tycker nog jag har en självkännedom och därmed har fått ett egenvärde som jag bara kunde drömma om tidigare.
Tror även att det jag inte vet om processen som ledde till min mentala kollaps som i sin tur förorsakade mina kroppsliga besvär, det är inte värt att veta.
/Pelusa
Det ni säger i era inlägg är så sant . Det finns tyvärr altför många som stressar jag vet med mig själv och tillhör tyvärr denna grupp av mäniskor som har svårt att koppla av ich vill gärna att det ska hända något hela tiden man jopplar sällan av . Sjäkv fick jag en Hjärtinfarkt redan som 32 åring på grund av stressen. Fast det är ju så att när man är ung så är man tarzan och behöver ingen sömn eller avkoppling utan man går hela tiden på högvarv och det straffar sig när man blir äldre. Det mest viktiga är att man verkligen sover ut ordentligt för annars kan kroppen inte återhämta sig och då kommer sjukdommarna som ett brev på posten. Så se till att ni verkligen kopplar av och gör bra en sak i taget det mår ni bäst av i längden.

Sitter just nu uppe, klockan är 03.30 på natten. Jobbat med en monter på en kattutställning i två dagar, var förvirrad och stressad. Tur att de som hjälper mig är förstående. Men inser att jag leker med mitt liv och hälsa. Så efter nyåret måste jag varva ner, helt seriöst. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Puttar upp detta angående stress. Inte en mottagning, men rehabilitering mot stressen när den tar över livet. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.