Fast justja… Lite glad blev jag när mitt sjukintyg från endocentrum damp ner i lådan idag. De läkarna lämnar inget tolkningsutrymme alls för f-kassan vilket känns tryggt. Skönt att veta att jag har mina 75% att vila upp mig på i två månader till.

"Cindy bedöms ha en avancerad och smärtsam form av endometrios som senaste året svarat dåligt på behandlingar. Tillståndet är kroniskt fram till övergångsåldern men intensiteten varierar över tid och just nu förefaller hon ha en period med kraftigt ökade smärtor. Hur länge den perioden varar går f.n. inte att bedöma. Hon har själv initierat ett omfattande behandlingsprogram."

Blandade känslor att läsa detta. Jag tolkar det som att han försöker förmedla att jag kämpar på trots dåliga utsikter. Det gör mig glad att bli sedd av iaf nån läkare, men ledsen att läsa svart på vitt att jo, jag blir bara sämre och sämre… Inte för inte som tankarna kommer dagligen nu att det är lika bra att kräva en hysterektomi, för jag kommer inte bli bra igen.

Har börjat bli lite mer än lovligt nedstämd av hela karusellen också. Och rejält moody, vilket jag inte är van vid! Kan komma på mig själv med att bli jätteledsen när jag läser nån av trådarna inne på Kvinna där olika tjejer misstänker endometrios men inte ens söker hjälp. Jag känner mig hjälplös, tänker att snälla rara ni sök hjälp innan ni hamnar i mina skor!

Tråkigt med morfinplåstret  Låter vettigt att du ringer VC om det i och med att smärtkliniken är tjafsig och misstror dig. Så att det lixom finns journal på att du fått en allergisk reaktion.

Det låter verkligen som en toppenläkare du har på endocentrum! Har själv fått en hel del sjukintyg utskrivna, av varierande kvalité, och det där slår allihop med hästlängder! Jättebra formulering!  Håll hårt i den läkaren.

Sen är det helt naturligt att du blir nedstämd. Du har fått hem svart på vitt att du blir värre med tiden, antagligen har det väl funnits i bakhuvudet på dig länge men allting blir så himla mycket verkligare när det står skrivet med någon annans ord. I alla fall för mig.

Angående trådarna på kvinna, får du se det som att sajten fyller en ovärderlig funktion. Utan den hade till exempel jag inte kännt till endo. Och jag är skitskraj, verkligen, för gynbesök. Men efter pepp från dig, de andra på sajten och min syster så har jag i alla fall kommit så långt som till att kolla upp gynekologer i mitt närområde. För mig är det ett ENORMT framsteg som inte skulle ha varit möjligt utan kvinna.ifokus! Så bli inte ledsen, bliglad för tt du åtminstone har lyckats väcka tankegångar i rätt riktning hos mig (och antagligen många andra)!

Kram

#2 Tack Amanda!

#2 Säg till om det skulle kännas bättre med sällskap till gyn. Det är så olika ifrån person till person, en del vill absolut gå själv, andra vill ha stöd. Det är bara att hojta om du känner att du behöver stöd.

Cindy: isha, det ser ut som allergi du fått ja, tyvärr håller med om att det bör dokumenteras ifall det blir tjafs. Ush så tråkigt med allt strul!

#4 Tack :) Ska fundera.

Hur går det med plåstrena Cindy?

Jag gick till VC, där det var lugnt. Väntade 40 min på att få träffa en läkare. Hon bad mig ta av plåstret, konstaterade att "ja där är det rött" och sa att jag bör vara utan tills på måndag.

Jag frågade vad jag skulle göra istället fram tills dess, eftersom jag inte klarar smärtan utan plåstret och skulle få lagom vidriga abstinensbesvär tills dess. Hon visste inte.

Kan du möjligtvis hjälpa mig få tag i smärtläkare via bakjouren eller så? undrade jag. "Så gör vi aldrig" svarade hon. Kan du kolla upp om jag kan höja Temgesicen (morfintablettetna) istället? "Vi har inte sådana receptblock". Jag menade inte att du ska skriva ut, jag har hemma redan… "Du får åka in till akuten då".

Gah. Jag flippade, fräste att tycker du verkligen att jag ska sitta sex-sju timmar på akuten och slösa både min och akutpersonalens tid? Jo, det tyckte hon. Tack, då vill jag ha pengarna tillbaka! Det fick jag.

Medan receptionisten gjorde returen stod läkaren vid disken och ursäktade sig inför kollegorna att hon kan inte hjälpa mig för att bla bla bullshit…

När jag kom utanför dörren bröt jag ihop och avgrundsvrålade. Min pojkvän som var med fick skrapa upp mig från marken och ta hem mig. Satte på ett nytt plåster, orkade inte till akuten. Har skitont, plåstret kliar som fn…

Tack kära sjukvård för att ni bryter ner mig bit för bit!

#6  Bra att du fick pengarna tillbaka i alla fall. Men sorgligt dåligt av läkaren.

Vad du får stå ut med Cindy.

Jag har svårt att förstå mig på läkare som inte ens försöker hjälpa det minsta. Så fort det handlar om att de inte vet hur de ska göra eller vad de ska ge, varför går de då inte till en av sina kollegor på stället och får lite tips från de andra?

Hoppas det "bara" är klistret på plåstret din hud reagerar på. Det borde ju finnas andra plåster med andra klisterämnen på.

Jag fattar inte heller varför hon inte ens kunde försöka hjälpa mig. Så svårt är det inte att ringa ett samtal och höra om bakjouren kan hjälpa…

Tror tyvärr att det är själva morfin-delen av plåstret jag är allergisk mot, för under klisterkanten är jag knappt röd alls.

Telefontid kl 10, får se vad som händer då.

Idag? Håller tummarna för dig.

Fick prata med samma sköterska som i torsdags. Av med plåstret direkt, så kollar jag med läkaren vad du ska ha istället och ringer upp.

Jodå, hon ringde upp - fem timmar senare! Bara för att meddela att läkaren gått för dagen och får återkomma imorgon. Får höja upp Temgesicen tills dess o hoppas på ett snällt dygn…

Jag hyperventilerade av ilska när jag la på luren. Detta är samma klinik som beodrat mig att sluta stressa! Läkaren förklarade att smärtan KAN inte lätta om jag är stressad, men tydligen får dom vrida upp mig i varv hur mycket som helst…

Jag vill slippa idioterna!!!

#11

Hur går det, har du fått vettig smärtlindring än?

Nä, jag har gett upp. Valet stod mellan bara Temgesic i högre dos, eller lite Temgesic i komb med Tradolan, eller plåster med starkare preparat.

Tradolan funkar inte, jag blir bara woozy, och starkare morfin vågar jag bara inte. Så jag ska hanka mig fram denna vecka med bara Temgesic och sömntabletter. Känner redan efter ett dygn hur livmodern sakta med säkert lindas hårdare med glödhet taggtråd. Ibland känns det som att nån kört upp en domkraft i underlivet och använder den för kung o fosterland.

Blir det värre sätter jag in Tradolanet på prov. Är iaf redan bättre i magen. Men jag borde nog börja packa väskan för en trolig snar sjukhusvistelse igen…

Jag orkar inte kämpa mer nu. Sjukvårdsmaskineriet får som dom vill nu.

#14 Åååh förbannade system!!!

Tycker så synd om dig. Det är så jobbigt, för man känner ju sig själv bäst. Fast det verkar inte alla doktorer vilja lyssna på.

Fy sjutton vad jobbigt det låter!

Hur kommer det sig tror ni att läkare beter sig på det här sättet? Vi är ju så många som aldrig får hjälp, inte tas på allvar, hånas, förnedras och skrattas åt…

Själv har jag helt lagt ner all kontakt med sjukvården och hankar mig fram alternativt istället.

Jag hoppas innerligt att du får hjälp snart som funkar!

Hur har det gått Cindy?

Som jag misstänkte funkade det inte med bara Temgesic, dygnen blev en berg-o-dalbana mellan må ok och smärtdalar… Fick tag i läkaren, och hon skrev ut Dolcontin (långtidsverkande morfin) på lägsta dos och med kommentaren "höj dosen om du behöver".

Detta följdes av tre vidriga dygn med svettas o frysa samtidigt, myrkrypningar, total kraftlöshet, diarré, sömnlöshet och intensiva mardrömmar. Det mesta finns med på biverkningslistan av Dolcontin, så jag fick panik och gick tillbaka till Temgesic tillslut.

Fick tag i läkaren, som förklarade att det jag upplevt var abstinens och att jag borde ha höjt dosen. Hon kunde inte alls förstå att jag tolkade "om du behöver" som "om du har mycket ont" och trodde det var biverkningar och därför inte hade en tanke på att höja dosen!

Nu har jag tagit en tre ggr så hög dos i snart två veckor, och slipper abstinensen. Däremot har jag fortfarande ont och är lagom glad över insikten att min kropp är morfinberoende vid det här laget…

Fick nyligen veta att MRTn visade att jag som jag misstänkte har Adenomyos också. Dvs endon har växt in i livmoderns muskelvävnad. Jag har också förtjockad bukhinna och förtjockat ligament på vänster sida, troligen ärrvävnad efter gammal endo. Vet inte om jag ska vara glad över att fått bekräftat att det finns en rejäl orsak till smärtorna, eller gråta över ännu en diagnos…

Har precis avslutat en antibiotikakur mot en UVI jag lyckats dra på mig, och får nu kämpa med svampen den oundvikligen orsakat…

Just nu är jag så jävla less på allt kring min kropp och vården! Har precis skickat in ansökan om fortsatt sjukpenning också, hemskt att inse att jag varit sjukskriven i olika grad ett helt år! Antar kallt att det kommer bli strid med Försäkringskassan om huruvida mina sjukdomar är "allvarliga" eller inte.

Tvingas jag tillbaka heltid i arbete går jag under… Ska ansöka om Färdtjänst och hemhjälp oavsett, tror det kan hjälpa mig att orka mer på jobbet!

Som tur är har jag mina underbara kattungar att mysa med, det är ren lyckoterapi när man mår skit!

#19 Jisses!  

Tur att du har kattungarna i all skit.

Kram

Måste bara skriva av mig lite innan jag spricker! är äntligen hemma efter 11 jävla timmar på SöS-akuten för att stötta pappa som slagit illa i huvudet. Skandal att det ska ta 10 timmar att diagnosticera skallfraktur och hjärnblödning! Och längre tid hade det tagit om jag inte tjatat, ljugit och gnällt…

Pappa verkar ha haft en skyddsängel som inte ser ut att få bestående men av skadan, men ändå. Har god lust att anmäla hela bunten för att de ens riskerade det!

3 väntrum, 1 korridor, 3 rum och 1 observationsplats. 7 olika sköterskor och 3 läkare inblandade eftersom deras pass han ta slut. Har mkt svårt att tro att detta räknas som effektiv användning av skattepengar!

Pust. Ska slå mig själv i skallen för att somna nu, är uppe i varv men dödstrött fysiskt…

Det är förresten lustigt det där hur jag kan trycka undan min egen smärta för att orka slåss för nån annan. Uthärdade hårda bänkar och pinnstolar, men så fort jag la mig i min mjuka säng så dundrade smärtan in med buller och bång igen. Önskar jag kunde bemästra mental smärtkontroll och styra själv!

Slut på ursäkter, nu SKA jag börja yoga och meditationsskola!!!

#21 Åhh  Verkar som att sjukvården inte är något vidare där uppe i storstan

Skandalöst! Sådär får det absolut inte gå till! Anmäl dem, tveka inte ens! Hade det varit värre hade din far kunnat dö ju!