Nackdelen med en del yngre läkare, som jag uppfattat de, är att de inte vågar gå emot strömme- vilket ibland behövd. Så även om man hade kunnat påverka dem att lyssna på det man presenterar. Som att få testa att byta till en annan medicin som vanligen inte skrivs ut mot sjukdom X, men visat sig fungera. En ung läkare skulle kankse ta del av forskningen eftersom han/hon är öppen för nya behandlingar, men vågar inte vara självständig utan springer och frågar kollegor.

Sedan har jag märskt att vissa kvinnor inte vågar vara så revolutionära, kanske beror det på samhällets normer. Många äldre manliga läkare har haft en attityd som att "vad vet du lilla gumman". Jag tycker inte att det för mig som kvinna spelat någon roll om jag får en manlig eller kvinnlig läkare, däremot så tror jag att många män generellt sett får bättre vård. Finns även undersökningar som styrker detta.

Läkare är bara männsikor de med och påverkas av könsroller. Mne dte finns riktiga eldsjälar, tyvärr vill alla patienter ha dem så det är svårt att lista sig hos dem

Det är svårt att svara på då det ofta beror mer på själva individen.

Rent spontant så skulle jag välja en yngre läkare som fortfarande "brinner" för sitt yrke än en snart pensionsfärdig men det är rena generaliseringar förstås

Träffade en sjukgymnast när jag låg inne på neurologen som hade lite svårt att lyssna på mig. Hon sa bl.a -Av erfarenhet så vet jag…

Denna tjejen såg ut att vara högst 35 och hon hade precis kommit tillbaka från mammaledigheten för sitt fjärde barn Jag försökte räkna ut studier, mammaledighet och ålder och kom fram till att så värst mycket erfarenhet kunde hon inte ha

Men som sagt jag föredrar nog ändå en yngre

Jag skyr kvinnliga gynekologer som pesten! Har enbart dåliga erfarenheter, antingen har de varit hårdhänta vid undersökningen (typ äh, en sån här har jag med, sluta sjåpa dig!). Eller så har de varit arroganta och otrevliga, förminskat mina problem och vissa rent av anklagat mig för att överdriva mina problem. En vägrade tro mig när jag sa att jag har ett ständigt återkommande besvär, jag inbillar mig bara och vet inte vad jag pratar om! Stunden senare såg hon att hennes kollega gjort en journalanteckning om det. Tror ni hon bad om ursäkt? Nä, jag fick bara en lång utläggning om att det inte borde vara så, så jag är ett konstigt undantag.

Annars får jag säga att det varit hugget som stucket om de läkare jag träffat är män eller kvinnor, gamla eller unga. Om en läkare är bra handlar för mig främst om kunskap och engagemang, och även om hen har tålamod att lyssna på mina tankar och önskemål. Jag hatar att bli stressad igenom ett läkarbesök!

Mina tre favoriter är dock alla män, varav två över 35 och en går snart i pension.

Jag personligen föredrar manliga läkare.

Jag svarar att det är högst individuellt. Jag har mött gamla enspåriga sofiler, hårdhänta kvinnor i gynstolen, fumliga klumpiga karlar, osäkra nyutbildade och så vidare, ja hela gänget. Det finns bra och dåliga bland allihopa.

Det som vållar mig störst problem är deras sätt att prata på, då jag inte läser kroppsspråk alls så måste de vara rak och tydlig, annars förstår jag ingenting, och läkare har en tendens att mumla och gestikulera en hel del när de pratar. Ska jag kolla på gesterna hör jag inte vad de säger. Det går ihop. Jag hör gärna de riktiga medicinska termerna istället när de förklarar, men hur ofta får de såna patienter?

Får ofta förvånade reaktioner på att jag förstår de termer de använder, och att jag använder lika avancerade medicinska termer tillbaka. Jag är tydligen för ung för att ha läst medicinsk terminologi eller något sådant tycks de tro?

#5 Det där med medicinska termer känner jag igen  Jisses, en 17 åring som förstår?

#6 Fniss Härligt att kunna förvåna "stofilerna" ibland

#7

Är nog delvis därför jag tycker så bra om min knäläkare. Han är utländsk, har bara jobbat i Sverige i två år. Så han använder en del gester men framförallt pratar vi i medicinska termer. Och det gör att vi förstår varandra alldeles utmärkt. Är till och med min favoritläkare trots att han alltid är försenad (få vänta ½-1 timme är inget ovanligt) och är brutal när han undersöker.  Personkemin stämmer helt enkelt och han förklarar så att jag förstår.

Nu har jag bestämt mig, aldrig mer kvinnliga läkare om jag får välja. Särskilt gynekologer. Har hittills bara stött på en kvinnlig läkare som jag har kännt förtroende för, alla andra har mer eller mindre brustit i bemötande, kompetens eller kunskap om min sjukdom. Självklart finns det idioter till manliga läkare med, men nu generaliserar jag.

När det gäller gynnekologstolen så skyr jag manliga då de jag haft varit hårdhänta och inte lyssnat alls. Medans de kvinnliga varit bäst. Kanske beror på geografiskt område? :P Den sämsta gynläkaren jag träffat var under missfallet. Då var man inte direkt sugen på att få en arrogant och nedlåtande gynläkare.

Andra läkare föredrar jag inget kön på det sättet. Unga brukar vara mer intresserade av patientfallet än äldre medans äldre har erfarenhet. Har dock upplevt att äldre manliga läkare tycker sig vara för mer än andra. Att man är för ung för att må dåligt och ofta tycker att man inte behöver vård alls och bara överdriver. Den absolut sämsta var en manlig men tror det var han som person, hört mycket hemska exempel från andra patienter till han.

Men har hittat två som är så bra och en bra sjukgymnast så jag är glad :) Och en snygg manlig ung läkare på akuten ;)

#10 "Och en snygg manlig ung läkare på akuten ;)"

Visst kan det ljusa upp ens dag?  Helt plötsligt glömmer man bort att vara muttrig för att man har fått vänta x antal timmar…

Det finns två manliga och en kvinnlig läkare som jag alltid kommer minnas för bra vård!

Hans: en ung läkare som gjorde AT-tjänst på min lokala vårdcentral för många år sedan. Väldigt vänlig, kunnig och tog sig tid. Det var en sorgens dag när hans AT-tjänstgöring tog slut.

Robert: Hur dåligt man än mådde så fick han mig alltid att skratta! Han tog sig tid, var väldigt nytänkande och lika envis att finna svaret som Dr House! Han lyssnade alltid!

Linnéa: Så erfaren, och trots alla år på samma vårdcentral har hon fortfarande sådan passion för sitt arbete och för patienterna. Otroligt kunnig och lätt på hand.

För min del spelar inte kön eller ålder någon roll när det kommer till läkare. Allt beror på hurdana de är som person, hur väl de passar som läkare och vem de hade som mentor på universitetet och under praktik.