God Jul.

Smärtproblematik har jag haft redan innan IIH, vart ju mer med den. Men glöm inte att din familj är din familj. De älskar dig även om du måste ta ett break. Mitt i ett nyårsfirande fick jag så ont att jag var tvungen att lägga mig att sova ett par timmar. Ingen brydde sig mycket i det utan var glad för att jag var där. Åkte ganska snart efter tovlslaget, även om det kändes tråkigt och man känner sig otroligt tråkig ibland när man måste sluta i förtid, så går det bra.

Glöm inte i all julstress att vara snäll även mot dig själv. Julen ska vara en tid för att kunna stanna och dofta på rosorna. Det är speciellt viktigt när man brottas med annat. Det kan innebära allt från att läsa en bok, spela ett spel. Vila lite extra eller bara vara, mysa i soffan med sin sambo och inte tänka på något annat än stunden.

Så var snäll mot dig själv, Dela kärleken och ha en så god jul som bara du kan :) Kram

Hoppas du fick en trevlig jul.

Ibland kan även den piggaste människan bli lite trött och behöva få sova eller vila en stund.

Tack =)

Har haft en fin jul. Haft mycket ont och behövt vilat. Men familjen har varit förstående och det har varit lugn och runt omkring mig. De har inte haft några krav på mig att jag ska hjälpa till, men jag har ju gjort det jag kunnat ändå för min egen skull.

Det jobbiga är ju att det syns inte hur jag mår, jag har så ont i huvet att jag behövde morfin på julafton, jag mådde illa så jag skakade då jag skulle äta julmaten. Och sen sa mamma att mormor tyckte att jag såg pigg ut…..

Kan ju vara så också att Mormor försöker se alla tecken till hopp om att du mår eller kommer att må bra. Kram

Att få höra att man ser piggare ut än vad man känner sig är alltid trevligt. För hur det än är så försöker man ju hålla sig igång även om man mår pyton.

Att hålla igång, även om man känner sig som om man fått en åktur i torktumlare, är ett måste.

Jag jobbar heltid trots jag är sjuk.

Ja, jag försöker hålla mig igång. Men jag har varken fysisk eller psykisk ork till att göra så mycket.

Jobba tror jag inte skulle gå alls. Läkaren säger att jag inte ska jobba. Men mår dåligt över att jag inte kan. Känns ju som att jag borde bita i hop och göra det ändå.

För mig kändes det mer som att mormor inte tror att jag är så sjuk då det inte syns, än att det var något positivt. Men jag kanske får se det som något bra, som ni skriver =)

Klarar inte heller att jobba längre. men man får otroligt dåligt samvete för det. Jag skulle vara en så stor patientrisk just nu. Jag har fullt upp att bara sova utan att skrika av smärta.

Men det tar slut någon gång, vet bara inte exakt när,

vad är det för sjukdom?